Den nya annonsplattformen ska göra det enklare för utvecklare att tjäna pengar på sina appar. Annonsplattformen fanns tidigare på Android Market i en tidigare version. Den tidigare versionen hade en inbyggd funktion som tillät den att ladda ner extra funktioner. Något som fick Android Market att klassificera appen som en trojan. Den nya versionen som lanserades i helgen har förmodligen inte den här funktionen, men tillräckligt lik källkod som sin föregångare. Vilket fått Symantec’s datorsystem att varna för trojaner i massor.

Du kan själv upptäcka om en app är en förklädd trojan eller ej, genom att följa tre steg:

1. Du måste lägga märke till att appen gör saker på din enhet som den inte ska. Exempelvis kan den skicka dyra betalsms, eller ladda ner extra funktioner utan tillåtelse.
2. Du måste gå igenom källkoden för appen för att kontrollera om den har någon inbyggd funktion som den inte bör ha.
3. Ditt antivirusprogram varnar dig för appen.

De två första punkterna är väldigt svåra att göra som vanlig användare. Den tredje förutsätter att du har en antivirusapp installerad på din enhet samt att den har förmågan att upptäcka trojaner.

Källa 1

Om vi förstod vad som avgöra vilka tweets som är värda att läsa, skulle vi kunna skapa bättre filtrerings och presentationstjänster. Dessutom skulle vi göra det enklare för användarna att förstå vad andra användare förväntar sig, det säger Paul André, en av forskarna bakom studien.

Twitteranvändarna väljer vilka de ska följa på Twitter, det är inte detsamma som att de läser allt som skrivs, eller att de gillar det som de läser. Enligt Twitter skickas det över 200 miljoner tweets varje dag, men det är enbart en bråkdel av dessa som väcker interaktion i form av retweets eller svar.

Forskarna genomförde sin undersökning genom att skapa en webbplats där användarna fick bedöma andra användars tweets. Totalt recenserades över 40 000 tweets från över 20 000 användare. Undersökningen visade bland annat att Twitter är ett starkt realtidsbaserat nätverk. Informationen ska klassas som rykande färsk för att det ska väcka maximalt intresse. Information blir lätt utdaterad på Twitter. Dessutom ska tweets helst vara korta och överskådliga för att vara läsas i hast.

Källa 1

Uppdateringen lanserades igår utan något spektakel. Men användarna som var ivriga att uppdatera sitt system, upptäckte ganska snabbt att uppdateringen har vissa barnsjukdomar. Bland annat kraschar applikationer slumpmässigt samt att det uppstår vissa grafikstrul. Det är dock viktigt att poängtera att det är långt ifrån alla användare som blivit drabbade av problem med uppdateringen.

I detalj ska uppdateringen bland annat förbättra:

• Inloggning med hjälp av Smart Cards till OS X.
• Förbättra kompabiliteten för fildelning med Windows.
• Lösa problem med anslutningsproblem via trådlösa nätverket.

Apple har blivit varse problemen med uppdateringen och arbetar på att lösa dom. Till dess att de har löst problemen är det kanske bäst att vänta med uppdateringen. Alternativ kan du ladda ner uppdateringen manuellt från Apple’s webbplats. Genom att göra detta ska man kringgå vissa problem med uppdateringen. Det är dock inte till hundra procent tillförlitligt.

Källa 1

Källa 2

George Bilbrey, medgrundare av Return to Path, menar att organisationer som skickar e-post såväl som e-post systemet som mottagaren använder måste stödja DMARC. Han ser positiv på DMARC därför att det har visat sig vara ett av de mer effektiva systemen än så länge. Dessutom har det redan börjat användas och får en allt större bas att stå på. Trots att han förespråkar DMARC medger han att standarden enbart kommer kuva phishingattackerna, fenomenet kommer att leva kvar.

Paul Wood, anti-spam expert på Symantec, menar att DMARC är ett viktigt verktyg i den mening att den ger avsändaren större kontroll över sina e-post. Avsändaren kan skapa en policy som definierar hur de vill att deras e-post ska hanteras i mottagarens e-post system. Det vanligaste nu är att mottagarens e-post system tillämpar någon form av filter och utifrån det bedömer vad som ska hända med e-postet.

DMARC ser ut att bli ett lovande verktyg för att åtminstone kuva phishingattackerna en del. Det blir lättare för mottagaren att urskilja skadligt spam från alla e-post som flödar in i inkorgen.

Källa 1

Organisationer och myndigheter bör dela information om cyberhot ur ett globalt perspektiv, enligt resultat av undersökningen. Rekommendationen är att skapa någon form av central organisation som undersöker, tar emot och distribuerar relevant information till berörda organisationer och myndigheter. På så sätt kan de förbereda sig för eventuella attacker från cyberkriminella.

45 % av de tillfrågade i undersökningen menar att cybersäkerhet är lika viktigt som gränssäkerhet. 36 % av de tillfrågade menar dessutom att cybersäkerhet är viktigare än att ha ett missilförsvar. Cybersäkerheten har klättrat stadigt på agendan allteftersom media uppmärksammat attacker och grupper så som ”Anonymous” och Lulzsec”. Nu jämförs cybersäkerhet med fysisk säkerhet i form av militärsäkerhet.

I undersökningen har man rankat 23 nationers beredskap för cyberattacker. Sverige och Finland anses ha en högre beredskap än stormakter som USA, Kina, Tyskland och Storbritannien. Vilket får anses vara ett gott betyg för Sverige.

Källa 1

De lät sina planterade keyloggers samla in ett antal lösenord. Lösenord som de sedan använde för att logga in på ett lärarkonto i skolans internetportal. Via portalen ska de sedan ha bättrat på sina och andra studenters betyg. I det här stadiet ändrade de betygen i små steg så att deras övergripande betyg skulle öka, utan att det skulle sticka ut markant.

Studenterna ska ha ändrat betyg flera omgångar under en längre tidsperiod. Deras kampanj upptäcktes då en annan student uppmärksammat skolpersonalen om händelserna. Skolans rektor menar att det inte är personalens fel, då studenterna mestadels gjort sina handlingar under nattetid.

Skolans lärare har blivit ombedda att ändra lösenord på sina datorer och inloggningskonton till internetportalen. Skolan kommer även att öka nätverkssäkerheten för skolans datorer, samt uppgradera de fysiska låsen på skolans lokaler.

Källa 1

Kampanjen utnyttjar Tumblr’s officiella grafiska gränssnitt i form av en bild. Bilden utlovar att besökaren på en given länk erhåller ett presentkort om 50 dollar på Starbucks. Så är givetvis inte fallet. För att ”få” presentkortet måste man genomgå en omfattande procedur, som avslutas med att man ska bjuda in tre vänner till att göra detsamma. Givetvis är den här proceduren skapad för att användaren ska uppge så mycket information som möjligt.

Är du en van användare av Tumblr kommer du kanske upptäcka det falska meddelandet. Men det är ganska välgjort och lurar förmodligen en mängd användare. Som vanligt vid våra varningar om phishing kampanjer, gäller det att iaktta en försiktighet och skepsis vid sådana här erbjudande.

Källa 1

E-handlarna har lyckats få ner bedrägerifrekvensen per order till 0.6 % från 0.9 %.  Det är den lägsta andelen bedrägeri på över 13 år. Dock har kostnaden för att värja sig från cyberkriminella ökat dramatiskt under de senare åren. Bedrägerifrekvensen har minskat, men i gengäld har ”vinsten” per lyckat bedrägeri ökat markant. Man uppskattar därför att cirka 3.4 miljarder dollar har försvunnit i bedrägerier i e-handeln. Det innebär att varje lyckat bedrägeri ger en vinst på totalt 250 dollar. Ganska stora summor.

Internationella e-handlare är mer utsatta för bedrägeri än inhemska enligt en färsk undersökning. 60 % av e-handlarna i USA och Kanada tar emot internationella beställningar. Men de avvisar cirka 7 % av dessa på grund av bedrägerimisstankar. Samma siffra för inhemska avvisningar är cirka 3 %. Det visar att e-handlare är mer uppmärksamma och alerta vad gäller internationella beställningar.

En fjärdedel av tillfrågade e-handlare har uppgett att de slutat ta emot internationella beställningar helt. För företag och personer som ämnar ta emot internationella beställningar bör tillämpa någon typ av bedrägerivarningssystem – för att säkerställa att beställningarna är legitima.

Källa 1

Igår presenterade ”Anonymous” en ny kampanj där de ämnar ”ta ner” Facebook’s servrar. Traditionsenligt skedde presentationen i form av en video där talarens röst är förställd och en karaktäristiska masken visas. Videon uppmuntrar internetanvändare som vill bevara sina rättigheter att delta i attacken på Facebook. De förväntar sig att attacken ska bli världens största internetprotest mot lagar liknande SOPA och PIPA, samt myndighetsutövande på internet.

Enligt ”Anonymous” ska Facebook ha 60 000 servrar som underhåller webbplatsen. Trots det gigantiska antalet servrar ska det ändå vara möjligt att ta ner Facebook Genom att stora mängder internetanvändare använder sig av verktyget ”LOIC” ska servrarna sättas under så stora belastningar att de kraschar. De menar vidare att risken för att åka fast för attacken är obefintlig.

Det är oklart varför ”Anonymous” väljer att attackera Facebook. De har av någon anledning kopplat stora IT-jättar i San Fransisco-området till myndighetsutövande. Det kan vara så att ”Anonymous” vill göra en styrkedemonstration genom att ta ner en av världens största webbplatser. De vill visa att de menar allvar.

Källa 1

Mellandagsrean ledde till en enorm ökning av surfplattor och e-böcker i de amerikanska hushållen. Sannolikt står Apple’s iPad för en stor del av det ökande antalet paddor. Men eftersom att det inte lanserats någon ny modell av iPad så har sannolikt även Amazon’s Kindle och Barnes & Noble’s ”Nook” e-böcker. E-böcker är väldigt populära i USA. De har inte samma popularitet i Sverige.

Amazon har rapporterat att ”Black Friday” var den bästa försäljningsdagen i Kindle’s historia. Även Barnes & Noble rapporterade bra siffror för Nook-serien under julhelgen. Utifrån det vill vi mena att Kindle och Nook har ökat markant.

Vi Sverige finns det cirka 400 000 iPads vilket motsvarar cirka 5 % av befolkningen. Vi hittar inte motsvarande siffror för e-böcker. Men de har definitivt inte haft samma genomslag här som de haft i USA. Dels som en effekt av att man använder olika standarder i olika förlag och enheter.

Källa 1