Mjukvara Logo

Blogg om programvaror, internet och webbapplikationer

KATEGORIER Antivirus Brandväggar AntiSpyware Surfa anonymt Backup Krypteringsprogram Webbhotell Programvara Gratis-program Internetkatalog

 

 

januari 26, 2010

En hackares ordlista!

Filed under: datorsĂ€kerhet — Christian Rudolf @ 10:14 f m

Att bli hackare Àr tyvÀrr ett framtidsyrke. MÀngden sÀkerhetsproblem pÄ internet ökar exponentiellt just nu. Det Àr sÄklart svÄrt att trÀnga in psyket bakom dessa mÀnniskor som hackar andras datorer och system. Minst lika svÄrt Àr det att förstÄ deras samhÀlle. Eftersom rapporteringen i media kring hackare och digitala intrÄng bara kommer öka, kommer vi fÄr höra ord vi aldrig hört innan. I denna artikel förklarar Mjukvara.se nÄgra av hackarnas ord.

Autorooters:

Verktyg/programvara som som söker nÀtverk efter svagheter, sÄrbara datorer, som kanske inte har uppdaterad programvara. Denna sÄrbarhet försöker sedan Autorooters utnyttja och infektera vÀrddatorn.

Bakdörr:

En öppning i sÀkerhetsystemet som kan utnyttnas av hackare för att fÄ tillgÄng till systemet

Botherders(Sv:Botherdar)

Cyberskurkar som kontrollerar mÄnga datorer, i vissa fall hundratusentals, som anvÀnds för kriminella aktiviteter pÄ nÀtet.

Botnet(Sv botnÀt):

Ett botnÀt Àr ett system av kapade datorer som kontrolleras av en hacker. Det finns system dÀr flera hundratusen datorer Àr kontrollerade av nÄgon annan.

Brute force attack

I datorsammanhang betyder detta att tex försöker knÀcka ett lösenord genom att gissa mÄnga gÄnger. Sannolikheten att lyckas stÄr i proportionen till den datorkapacitet du har tillgÄng till och antalet möjliga kombinationer.

Cashiers

Personer som omsÀtter de stulna tillgÄngarna till kontanter. Det kan vara att man försöker fÄ ut pengar genom kreditkortstransaktioner eller sÀlja digitala varor frÄn World of warcraft.

Check channel

En IRC-kanal som man kan anvÀnda för att testa kreditkortsnummer, utgÄngsdatum och CVV nummer(det tresiffriga numret pÄ baksidan)

Cracka

KnÀcka koden för olika typer av programvaror sÄ att man kan anvÀnda dem utan att tex betala eller för att kunna modifiera dem.

CVV

Ett numer som finns pÄ baksidan av ditt kreditkort och pÄ kreditkortets magnetremsa.

DoS attack

Dos stĂ„r för ”Denial of Service” och innebĂ€r att en hackare försöker se till att du inte kan anvĂ€nda en tjĂ€nst, tex en websida

IRC(Internet Relay Chat)

Ett internetprotokol för realtidschattar

IRC-botar

Automatiserade skript som utför uppgifter i en IRC kanal som övervakning eller registering.

Kreditkorts dumpar

Information som finns pÄ kreditkortets magnetremsa.

P2P-nÀtverk(Peer to Peer)

Ett nÀtverk som delar resurser mellan klienterna i nÀtverket utan att man behöver en central server.

Phishing

En hackare som imiterar/förfalska ett företag eller webbsida som har mycket förtroende, i hopp om att fÄ tillgÄng till tex lösenord. Vanligtvis försöker man imitera en finansiell institution som en bank.

Proxy

ProxytjÀnster lÄter hackare gömma sig bakom tex en server eller programvara, för att vara anonym, nÀr han eller hon genomför olika aktiviteter pÄ nÀtet.

Ripper

En sÀljare som medvetet inte genomför transaktioner. Du betalar men fÄr inga grejor. Det kan ocksÄ handla om han eller hon sÀljer förfalskade saker.

Shopadmin

En typ av sÀkerhetshÄl som möjliggör för hackare att ha tillgÄng till shoppingapplikationer som admin, dvs man kan kontrollera betalfunktionen i en e-butik.

Spam

Mail med kommersiella budskap du inte gett tillÄtelse till skickande företag att skicka till dig.

SQL injections

Ett sÀkerhetshÄl som möjliggör för hackare att Àndra i websidors databaser

Svartlistning

En lista av tex domÀner, emailadresser eller IRC kanaler som brukar anvÀndas hackare för att genomföra olika typer av aktiviteter.  Svartlistning innebÀr att man ej fÄr tillgÄng till dessa enheter.

Trojaner

En programvara som verkar nyttig eller rolig för anvÀndaren men som i verkligheten planterar malware i anvÀndarens dator utan anvÀndaren Àr medveten om det. (sSÄhÀr tar du bort  trojaner)

Vitlista

Motsatsen till svartlista ovan. Det finns en lista med emailadresser, domÀner eller motsvarande som alltid Àr ok.

XSS sÄrbarheter

SĂ„rbarheter hos webapplikationer och websidor som möjliggör för hackare ”spruta” in kod, innehĂ„ll eller annan typ av information pĂ„ en websida.

Zombie

En dator som kontrolleras av en cyberkriminell som tex anvÀnds för att skicka spam

Vet du som lÀsare fler bra ord, skriv dem gÀrna i kommentarsfÀltet. Det Àr ok att hÀnvisa till förklaringar pÄ sin egna blogg.

Vill du följa mig nÀrmare fÄr du gÀrna lÀgga till mig pÄ Twitter. Du kan ocksÄ följa Mjukvara.se i din rss lÀsare genom att klicka hÀr

Relaterade artiklar:

Hur man hackar en hackare

Svenska hackare, en dokumentÀr


Andra Relaterade Artiklar i Ämnet:

  1. Twitter ordlista för nybörjare Twitter Àr ett nytt fenomen men fenomenet att det skapas speciella ord nÀr nÄgot dyker upp Àr inte nytt. Nya nedan ser du en ordlista...

 

Inga kommentarer »

Inga kommentarer Ànnu.

RSS-flöde för kommentarer till det hÀr inlÀgget. TrackBack URL

LĂ€mna en kommentar